målning, barnakuten m.m.

Helgen har gått till målning, målning och ännu mera målning.
I fredags så var Agnes och lämnade Liam hos mormor medans jag började och grundmåla.
När Agnes kom hem så hjälptes vi åt en stund innan jag åkte till Emmaboda för att lämna vår ”lilla” hund hos Tobias.
Liam stortrivdes hos sin mormor i Kosta och därifrån kom bara positiva rapporter.
Värre var det nere i Emmaboda där Rebell var mycket orolig och hade pinkat inne på Tobias fotpall, så vid nio tiden på fredags kvällen fick vi åka och hämta hem honom igen. Var mycket synd att det inte funkade då vår andra hund var ute i lina själv hela kvällen och verkligen stortrivdes med detta.
Vi hann iaf att grundmåla innan Rebell kom hem, ja vi hann med att grilla också, och middagen intogs ute för första gången i år….härligt.
Under tiden jag stod och grillade så kom Agnes mormor som bor granne med oss och helt enkelt stal vår stora hund så för en dryg timme så var Agnes och jag helt själva hemma, kändes mycket märkligt. Men ni kan ju gissa vad vi passade på att göra….helt rätt vi målade.
Gick ganska bra även om båda hundarna var hemma då dom var trötta så dom sov mest….var lite svårt att få in dom i sov rummet utan att dom skulle bli vita men det gick.

Så i lördags morse målade vi det sista sen så åkte Agnes för att hämta Liam och jag stannade hemma med hundarna. Lisa och Tommy kom förbi och tog med sig Rebell på promenad, så då passade jag på att ta ut Diesel i linan igen, men det skulle inte funka lika bra som dagen innan, han skällde på förbipasserand hundar m.m. dessutom visade det sig att han fått diarré och behövde skita ungefär var 10 minut.
Det lugnade dock ner sig lite senare under kvällen.

Liam kom hem vid fem tiden och ganska snart märkte vi att han var lite förkyld, men ingen fara på taket. Så vi tillbringade kvällen i tv soffan med en mycket sen middag pga. ett oväntat besök.

Så i söndags så var Liam lite sämre så framåt eftermiddagen bestämdes i samråd med sjukvårdsupplysningen att vi skulle infinna oss på barn akuten vid klockan sex.
Väl där så blir vi mottagna av en undersköterska, som tittade lite och ställde en del frågor, sen sa hon att läkaren kommer strax och titta på honom.
Så kom väl läkaren efter kanske fem minuter, en tyska som knappt kunde svenska och inte kunde förklara när man frågade men skrämma oss lyckades idioten med, helt i onödan visade det sig idag (kommer till det sen).
Om det finns något ställe som man vill att dom ska prata klockren svenska så är det nog på barn akuten. Efter en stund så gick hon igen och skickade in undersköterskan igen för att ge Liam någon ånga som skulle vidga luftvägarna. Vi påtalade att vi inte riktigt hade fattat vad läkaren menade och hennes svar var att det kan jag förstå. Hallå om personalen har svårt att förstå läkaren så måste väl någon inse att här blir det problem. Borde då inte denna läkaren få gå en intensivkurs i svenska eller något innan hon släpps ut på golvet för tjänstgöring igen.
På kvällen var Liam iaf lite bättre och han åt som han skulle, men sen i morse så väckte han mig vid sju och då hade han sovit ca 10 timmar i sträck. Blev smått orolig, men gick och gjorde mat och han åt lite grann men inte alls så mycket som man hade önskat. Tyvärr så kom det upp igen efter en stund och sen ville han inte äta mer så vid halv tio tiden ringde vi Bvc och sen sjukvårdsupplysningen igen och fick en ny tid på barn akuten…fortast möjligen lät ordern och då blir man ju mycket lugnare…inte. Vi var där strax innan halv tolv och kom väl in i ett undersökningsrum efter ca tjugo minuter.
I vänt rummet så fick vi sällskap av en mamma och dennes son och två minuter efter att dom satt sig så börja det spela i en mobiltelefon…hur svårt kan det vara att förstå att man ska stänga av mobilen inne på sjukhuset? Nu tror inte jag att det händer så mycket men varför chansa.

Dom undersökte Liam men kom fram till att det var ett virus på övre luft någonting, så vi fick rådet att ge honom lite alvedon och fortsätta med näsdroppar, ja just det så fort vi hade fått av honom kläderna inne i undersökningsrummet så började han suga på fingrana…så vi blandade till lite mat och jodå han åt utan att få upp det igen typiskt. Även idag fick vi en tyska (tror jag) som läkare men det var en enorm skillnad denna läkaren tog tid på sig att undersöka honom och hon förklarade och man förstod henne utan problem. Hon lugnade även oss en del då hon inte trodde att det kunde vara rs-virus och hon förklarade även varför. Hon igår bara hävde ur sig att det kunde ju vara rs-virus och sen mer eller mindre stövlade hon ut ur rummet.
Var även inne en sväng på apoteket som ligger i länssjukhuset, måste säga att jag gillar det Apoteket, varje gång jag varit där så har jag knappt hunnit innanför dörren innan någon kommer och fråga om jag behöver hjälp. Mycket bra, fortsätt med det för just Apoteket är ett sådant ställe där jag vill ha snabb hjälp

Sen bar det av hem igen… den här lilla utflykten gjorde ju även att jag blev något sen till jobbet… vilket också medförde att jag glömde ett par viktiga saker hemma, ”taggen” som vi stämplar in oss med och även gör så att vi kommer in på området, glömde även nycklarna till klädskåpet så en skruvmejsel modell större fick tjänstgöra som nyckel… inte första gången och förmodligen inte sista heller.

Nej nu har jag inte mer att berätta, blev kanske lite väl långt, men ni har ju att göra en stund iaf.