Det ska börjas i tid

Dagen började med att vi åt frukost tillsammans då svärmor på något vis lyckades att väcka och få upp Agnes ur sängen. Tror vi får hyra in svärmor varje morgon.
Efter lite goda frallor så begav jag mig ner till Åbyvägen för att se om jag kunde få tag i Peter Carlsson som lovat hjälpa mig att skruva lite med hojen. Den gode Peter kom gåendes längs Åbyvägen för att ge sig ut på promenad men han vände snällt om för att skruva ihop min mc. Det blev någon timmes skruvandes innan allt åter satt där det skulle. Vi tog även en lite tur på varandras mc. Peter har en ny Honda VFR, en trevlig hoj med en inte fullt så ansträngande körställning som min men jag tror ändå att jag väljer min sju dagar i veckan.
Åkte sen hem en sväng för att ganska så omgående ge mig ut på några mils mc-åkning, det var  verkligen härligt och det var ju perfekt mc-väder vilket inte gjorde saken sämre. Väl hemma igen så provade Liam motorcykeln.
Tog hojen på eftermiddagen för att åka till Lindås Livs för att handla. Körde förbi ett gäng glada ungdomar som hade varit och badat i Loafallet strax innan jag ska passera dom så sträcker allihop ut liftar tummen. Hur hade dom tänkt sig det, 10 stycken på en mc som inte ens har ett passagerare säte. Tänkte dom att jag skulle ha en 2-3 stycken på axlarna, någon på styret och någon ståendes på hjulbultarna bak kanske? Jag fick ett gott skratt och fortsatte glatt min färd mot Lindås Livs. När jag kom ut så satte jag hjärtat i halsgropen och nu var det inte längre nära till något leende eller skratt på min läppar. Såg ut som en bil hade kört på älsklingen bakifrån, dock så stod hojen upp. Började genast titta om det var någon som stod och skrattade bakom något hörn, tänkte att det kanske var någon man kände som ville skoja lite. Det kom fram en herre och sa att bilen hade börjat att rulla men att han hade fått stopp på den. Jaha hört talas om handbroms? tänkte jag. Eftersom det inte hade hänt något med hojen så brydde jag mig inte så mycket. Vi pratade lite och sen tar han sin cykel och trampar iväg. Kvar står jag och funderar, var det inte hans bil? Helt plötsligt är jag ju skyldig denna herre ett fruktansvärt stort tack för att han har räddat min hoj. Funderade på att vänta på att ägaren till bilen skulle komma ut, men struntade i det då jag förmodligen hade hävt ur mig något olämpligt.

Nu har vi avslutat dagen med lite grillat och tittat på den allra första Klämman och Bulten föreställningen på dvd. Det är precis min humor och käken hoppar väl snart ur led som man har garvat åt dessa föreställningar i två dagar.

Vill än en gång tacka Peter “meka kungen” Carlsson för hjälpen med hojen idag och så vill jag tacka den okända herren i Lindås som senare idag räddade Peter från mer jobb.

Så lite bilder.

 

  Kawasaki ZX7R -97

Liam testar och känner

 

  

 Peter “meka kungen” Carlsson